Agneta Ek

Bortom berg och djupa dalar bakom myr och ödslig mo vill jag fara för att söka hjärtats frid och själens ro. Under höstens mörka skyar över vinterns vita snö under vårens gröna hängen över sommarens blåa sjö skall jag åter finna stigen skall jag hitta än en gång till mitt ursprung, till mitt hemland, till min källa, till min sång

En sista hälsning

En sista hälsning.

Jag minns när du och jag mamma åkte upp till Dan Andersson veckan för att lyssna saxdalens manskör. Vi lånade Emils mini-Cooper som var väldigt låg och varje gupp längst alla småvägar kändes som djupa diken. Du hade varit vid kolmilan många gånger förr men ändå var det en utmaning att hitta. Tillslut kom vi fram, ställde upp våra picknick stolar, köpte kolbullar med fläsk och lingondricka. Du satt och sjöng med när de välkända Dan Andersson texterna klingade ut i skogsgläntan. Jag väntar, Briggen blue bird, Till min syster, Omkring tiggaren från Loussa och Gässen flytta. Skratten, sången och tårarna blandades om varannat. När de gamla såren heta tära, när din kind är vätt av ensamhetens gråt, när att leva är att stenar bära och din sång är sorg som vilsna tranors låt, gå och drick en fläkt av höstens vindar, se med mig mot bleka, blåa skyn! Kom och stå med mig vid hagens grindar, när de vilda gässen flyga över byn! 🎵